Fotografering som gav mig tankar om vad vi egentligen ser

En paus i arbetet fick mig att ta mig en närmre titt på bilderna från en fotografering för ett tag sedan. Tankarna som följde dessa bilder är att mycket som vi ser är ju fabricerat och polerat. Någon har suttit och tänkt på hur allt ska komponeras ihop i bilden innan den tas.

fotografering martinamartina 
fotografering martinafotografering martina 

Kylan var ett faktum. Stackars Martina fick snällt stå ut med kylan emellan tagningarna. Många av bilderna som florerar runt oss tycker jag inte beskriver vekligheten utan det som vi vill att den som ser bilden ska känna. Bilderna ovanför är en scensatt fotografering, det kanske finns tjejer och killar som tar sin promenad i parken i högklackar. Men för att inte bryt min modells nacke fick hon bara på sig skorna när det var dags för bilderna.

Det jag sitter och tänker på egentligen är att verkligheten behöver inte reflekteras i en bild. En bild är ett objekt, en design som berättar sin historia. Om den speglar verkligheten eller inte spelar ofta en mindre roll för oss. Bilden berättar en historia som dras till och är en design som ska leda oss till känslan som den är avsedda att ge. Åtrå, skräck eller smärta vad vill du att dina bilder ska berätta för historia?

P.s jag fick ett mail om irritationen över att det inte går att kommentera på inläggen. Det gör det men det är klurigt att hitta det om du inte går in på det enskilda inlägget. Där inne ligger kommentars fälten, det får ju inte vara för lätt för dig att hitta här på sidan. Lite klurigheter finns det allt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge