Att dela din situation hjälper ingen

Gnäll, gnäll, gnäll. Att blogga och berätta om konflikterna i ditt liv hjälper ingen! När jag hoppade runt på dessa typiska gnällbloggar frågade jag vad syftet med bloggen var. Ofta var svaret att: “jag delar med mig så jag kanske kan hjälpa någon som är eller har varit med om samma sak.” Jaha, vad konstigt hjälper det någon att veta att det finns människor i samma situation som inte har förändrat/förbättrat den? 

vettigt att säga blogg

Det finns två kategorier av människor de som är sin diagnos och de som har en/fler diagnos.

Det skiljer sig åt jätte mycket

Jag är inte min dyslexi, jag är inte heller min konstanta smärta. Lite över 10 år har jag och min smärta varit tillsammans, i början blev jag min smärta. Jag var typen jag är min diagnos, jag kan inte göra något åt den, allt är hopplöst. Det gör bara ont vad jag än gör. Men så för 5 år sedan hände något, jag är för fan inte min smärta. Är jag galen? Min smärta var inte det som hindrade mig mest, det var den där fantastiska knoppen emellan skuldrorna. Min diagnos blev en ursäkt för att inte ta ansvar för mitt liv och vad jag vill med det.

Situationen hjälper ingen

Inställningen till problemen som jag hade på den tiden då jag var min diagnos hade inte hjälpt någon. Jag hade inte inspirerat dig till vilka möjligheter du har, eller tipsat om verktyg som du skulle kunna använda dig av för att ta dig igenom den värsta perioden. För det finns en jätte stor skillnad på:

  • Jag är begränsad
  • Jag har begränsningar

Din situation hjälper ingen om du är dina begränsningar, för då är du bara dina problem och inget annat. Vad ger det dig att bara leva i problemen? Inget mer än en stor offerkofta och du kommer alltid stå still på samma plats. Skrämmande eller hur?!

Vettigt att säga

Gnäll hjälper aldrig

Det kan hjälpa att skriva av sig, men att bara beskriva problemet hjälper inte dig att gå vidare. Vad kan du göra för att förbättra situationen? Som med min smärta (i mina leder), vad kan jag göra för att förbättra min situation?

  • Acceptera att det gör ont (Det var det svåraste och vissa dagar har jag svårt att acceptera smärta)
  • Testa nya saker som kan hjälpa, inte säga nej till att testa (Dieter, träning, värme, kyla, meditera, hjälpmedel och mycket mer)
  • Hitta vad gör det värre (Jätteviktigt att veta för att då vet du priset som du betalar och kan basera dina val kring hur mycket du är beredd på att betala )

Att acceptera smärtan säger jag till mig själv, detta är dina förutsättningar. Utifrån dom kan jag sätta upp mina mål. Testa nya saker handlar inte om att testa alla saker som andra föreslår för dig. Eftersom alla har någon gång i livet känt smärta, vilket i sin tur tror att de vet vad du går igenom. Ha tålamod och gå på din magkänsla. Hitta det som gör det värre för att då kan du gå lite mer på din magkänsla vad som är rätt för dig. Var inte rädd för dina problem, du är inte dina diagnoser eller problem.

Att bara dela med dig av din situation hjälper ingen. Det är inte gör inget för varken dig eller dina läsare att du gnäller, för att vi alla har olika förutsättningar.

Det är inte förutsättningarna som gör oss till dom vi är. Det är vilka val vi gör efter förutsättningarna har uppenbarat sig.

Har du andra tankar kring att vara sin diagnos eller sin offerkofta? Det är inte alltid så lätt när och ibland kan det vara skönt att bara gnälla av sig, men då ska syftet var att gnälla av sig och inte hjälpa någon.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge